Det finns rationella skäl till motorvägar.
De är inte att köerna blir mindre. Det blir de inte; enligt Vägverkets egen miljökonsekvensbeskrivning blir de sju gånger värre än idag.
Det är inte heller att restiderna blir kortare. Det blir de inte; korta avstånd är effektivare än snabba vägar. Med snabba vägar blir det attraktivare att bygga i periferin än i centrum vilket gör alla avstånd längre.
Skälen är andra. Här är de:
- Ju fler vägar Vägverket föreslår, desto mer pengar får Vägverkets budget. Om de skulle föreslå spårvägar får de inte ett öre. Och Vägverket har ”överordnat infrastrukturansvar”, dvs lämnar alla infrastrukturförslag direkt till regeringen.
- Ju fler vägar som byggs, desto mer kan man bygga i de yttre förorterna. Visserligen vill Stockholmarna bygga och bo så centralt som möjligt, vilket politikerna erkänner (”Stockholm som promenadstad”, ”Bygg Stockholm inifrån”). Men de som äger mark i ytterförorterna eller representerar dem som förortspolitiker har ju ingen nytta av det, de föredrar utglesning.
- Bilindustrin är i kris och oljebranschen har snart ingen olja kvar.
De behöver en sista vitamininjektion, så att ägarna kan ta ut sina pengar och investera i annat innan det är för sent.
- De ledande politikerna hör alla till den jagsvaga medelklass som har byggt upp sin identitet på en BMW eller Mercedes, och hellre skulle dö än bli sedd i en buss. Fler är som de – även om de är en minskande skara. De måste snabbt ha sina vägar för att förverkliga sin dröm, om tio år är det för sent. Den yngre generationen är inte intresserad av bilar, för dem är det digital teknik som gäller.
- Men det kanske viktigaste är att hela det politiska etablissemanget sitter fast i en tankefigur sen 50-talet. Då var bilismen det som drog hela ekonomin och garanterade att man slapp återuppleva 30-talets misär. Idag är bilismen en krisbransch, något som drar ner ekonomin, och inget som kan bära nästa högkonjunktur. Men att tänka nytt är svårt.
Har du andra förslag? Mejla dem till Alternativ Stad så får vi föra in dem här.
PS. Johan Ehrenberg anser sig ha hittat ett sjätte skäl: att det fortfarande är den hårt ideologiska bunkern som bestämmer hos moderaterna.