Almstriden var en konflikt om den då hundraåriga almdungen i Kungsan och runt det då enda nattöppna utomhusfiket som fanns i Stockholm – Tehuset – som var en populär ungdomsträffpunkt som hotades av Citys grävskopor.
Bakgrunden var att nästan hela Nedre Norrmalm hade rivits och förvandlats till ett ensidigt kontors- och butiksgetto under femton års tid, under alltmer stegrade protester och alltmer stegrade kostnader som dock inte hade gjort något som helst intryck på politikerna. Cafét och almdungen blev en symbolisk ”hit men inte längre”-punkt som många kunde samlas kring.
Motståndet mot fällningen började organiseras på hösten 1970 inom Alternativ Stad. Parallellt med formella överklaganden, protestmöten och en presskampanj som fick stor framgång – på den tiden uppfattade sig journalister som en del av allmänheten och inte som en elit – förbereddes en telefonkedja där den som ville vara närvarande när almarna fälldes kunde skriva upp sig.
Frågan om Alternativ Stad skulle ingripa med våld mot fällningen av träden var kinkig. Å ena sidan var man fullt på det klara med att detta var enda möjligheten. Å andra sidan var man lika klar över att om våld utlovades skulle de närvarande bli få och stämplade på förhand som bråkmakare som kunde köras över. Den geniala lösningen var att kalla folk till platsen men överlåta åt de närvarande att bestämma vad som skulle göras. Eftersom ett hundratal poliser var utkommenderade kunde bråk alldeles säkert väntas, bara de demonstrerande var många och starka nog.
På kvällen den 11 maj 1971 kom larmet från Alternativ Stads insmugglade representant i parkförvaltningen att träden skulle fällas samma natt. Uppgiften bekräftades senare av en polisfru, och telefonkedjan kördes igång. Cirka 2000 personer samlades och polisen hade inte en chans att hindra några av alla dessa att klättra upp i träden. I synnerhet som aktivisterna använde en smart taktik – ett gäng anarkister i full utstyrsel närmade sig från ett håll, varvid alla poliser rusade dit, och lämnade andra sidan av almarna oförsvarade.
Därmed var matchen vunnen. Med det stöd aktionen hade mobiliserat före striden var det omöjligt att gå fram med ännu större våld från myndigheternas sida, och de tvingades ge upp.
Därefter utbröt en veckas ockupation med folkfest tills Stadshuset meddelade att man hade gett upp försöket att fälla träden och riva cafét.
Almstriden är unik i Sveriges demokratiska historia genom att våldsanvändning mot statens representanter för att stoppa ett lagligt beslut har fått universellt godkännande i efterhand.
Hade händelsen inträffat idag hade samtliga 2000 behandlats som terrorister och spärrats in med mångåriga fängelsedomar.
Länkar
Föreningen för dendrologi och parkvård har publicerat en 15-sidig rapport om Almstriden som är det mest ingående normala människor behöver läsa.
Några almaktivister gjorde också till 50-årsjubileet en särskild webbplats med almmaterial.
Amatörfilm om almstriden och tiden närmast därefter.
Förljugen, eftersom den påstår att socialdemokraterna ensamma stod för skövlingen i Klara – trots att det var partipolitisk enighet om den. Och för att de påstår att bara Sverige, utanför östblocket, byggde betongförorter – trots att sådana i rikt mått finns i t.ex. Frankrike, Italien och UK. Ja, till och med i USA.
Tv-inslag: Dagen efter almstriden
Tv-inslag: Alternativ Stad och almstriden
Kortfilm av Erik Winqvist om almstriden
Bild- och ljudspel från almstriden
Kortkort film från själva striden
Almaktivist beskriver den taktik som ledde till seger
Avhandling om almstriden. Varning: vi som var med håller inte med om allt.
Lite nyare akademisk uppsats från 2001.
Tio år efter almstriden hände detta.
Och femtio år efter gjordes denna film.
P3 Dokumentär, inslag från 2009
Dokumentsamling om almstriden på engelska.
Bildgalleri
Bilderna nedan är tagna av Björn Gustafsson om inget annat anges.
Bland aktivisterna märktes Göran Folin, konferencier med erfarenhet från folkparkerna:
Foto Torbjörn Gustavsson:
Foto Åke Imnell:
Före almstriden arrangerades också en fest, för att samla namn på listorna:
Cornelis var där:
Samt barn:
Samt Ann Zacharias:
Listan med namn till almarnas försvar blev med tiden många hundra meter lång. Foto B. Klelund:
Foto Patrick Erskine från den seminarieverksamhet Alternativ Stad drev i Kungsan hela sommaren 1971:
Vid gång- och cykelvägen mellan Kungsan och Almtorget (också kallat Karl XII:s torg) har stan satt upp en informationstavla om platsen. Texten om Almarna är en enda lång hyllning till civil olydnad och folkligt motstånd. En pudel man bara kan beundra.
